Du köper tillbaka fakturan från finansbolaget efter den avtalade fristen, normalt 30–60 dagar efter förfallodatum, och återbetalar det utbetalda beloppet. Därefter äger du fordran igen och kan driva in den själv.
Regress är ett av de viktigaste begreppen att förstå innan du säljer fakturor. Kort förklarat: regress avgör vem som bär risken om din kund aldrig betalar – du eller finansbolaget. Det påverkar både vad factoring kostar och vilka fakturor som godkänns. Här går vi igenom vad regress och regressrätt betyder i praktiken.
Ordet regress kommer av latinets "regressus" och betyder återgång. Inom factoring och fakturaköp syftar det på att en såld faktura kan gå tillbaka till säljaren: om slutkunden inte betalar fakturan inom en avtalad frist – vanligtvis 30–60 dagar efter förfallodatum – har finansbolaget rätt att kräva att du köper tillbaka den. Den rätten kallas regressrätt.
Säljer du en faktura med regress behåller du alltså kreditrisken, även om fakturan bytt ägare. Säljer du utan regress tar finansbolaget över risken helt – betalar kunden inte är förlusten deras, inte din.
Tänk dig att du sålt en faktura på 50 000 kr till ett finansbolag och fått pengarna utbetalda. Din kund skulle betala inom 30 dagar – men gör det inte. Så här ser förloppet ut vid factoring med regress:
Finansbolaget skickar påminnelser och bevakar betalningen, och håller dig informerad. Om betalningen ändå uteblir inom regressfristen köper du tillbaka fakturan och återbetalar de 50 000 kr du fick. Fordran är då din igen, och du har full rätt att själv driva in skulden från din kund – vid behov via inkasso.
Viktigt att veta: regressen gäller kundens betalningsförmåga. Tvister och reklamationer – att kunden vägrar betala för att den anser att leveransen brister – hanteras separat och ligger normalt utanför även avtal utan regress.
Att sälja fakturor med regress kostar mindre än utan – och skillnaden är logisk. Utan regress tar finansbolaget en kreditrisk och prissätter in den som en försäkringspremie i avgiften. Med regress ligger risken kvar hos dig, och du betalar bara för det du faktiskt behöver: snabb likviditet.
För företag med pålitliga, återkommande kunder innebär det att regress oftast är det smartare valet. Du tar en risk du i praktiken redan har – att din kund inte betalar – och slipper betala för att flytta den. Dessutom godkänns fler fakturor och handläggningen går snabbare, eftersom finansbolaget inte behöver kreditpröva varje slutkund lika hårt.
Vill du fördjupa dig i skillnaderna? Läs mer om factoring med regress och factoring utan regress.
Regress passar dig som har etablerade kunder med god betalningshistorik, vill ha lägsta möjliga avgift och snabbast möjliga hantering.
Utan regress passar dig som fakturerar nya eller okända kunder, har enstaka mycket stora fakturor där en kreditförlust skulle slå hårt, eller gör exportaffärer där det är svårt att bedöma och driva in fordringar.
Du köper tillbaka fakturan från finansbolaget efter den avtalade fristen, normalt 30–60 dagar efter förfallodatum, och återbetalar det utbetalda beloppet. Därefter äger du fordran igen och kan driva in den själv.
Nej, du säljer fakturan och får betalt. Men eftersom kreditrisken ligger kvar hos dig behandlas fakturaköp med regress redovisningsmässigt ofta som finansiering, där fordran ligger kvar i balansräkningen. Stäm av med din revisor.
Hos aktörer som erbjuder båda kan man ofta välja per faktura – exempelvis regress för stamkunder och utan regress för nya, osäkra kunder. Lendify köper fakturor med regress.
Hos Lendify ligger köpavgiften på 1–3 % av fakturabeloppet per 30 dagar. Regress är generellt det billigaste factoringupplägget eftersom ingen riskpremie ingår.
Lendify köper fakturor med 7–120 dagars kredittid och betalar ut inom 24 timmar efter godkänd affär. Du väljer själv vilka fakturor du säljer. Läs mer om factoring eller ansök direkt.
Till ansökan